År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.
Idag är handeln global på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Som individer kan vi med ett par klick beställa specialkryddor från Sydamerika, öl från Belgien eller billig elektronik från Kina. Samtidigt är företag och stater delar av ett invecklat nät av handel med varor, tjänster och pengar som binder samman alla platser på jorden till ett sammanhängande system.
Ett nytt sätt att tänka
Efter första och andra världskriget förändrades inställningen till internationella relationer på många sätt. Världskrigen hade skapat en upplevelse av det fanns större behov av ett internationellt samarbete. I östra Europa och delar av Asien växte sig dessutom kommunismen stark, vilket gjorde att de länder i väst som tillämpade kapitalism och marknadsekonomi såg ännu större behov av ett ekonomiskt och politiskt samarbete.
Följden av detta, särskilt efter kalla krigets slut och kommunismens fall, har blivit att världen knutits allt hårdare samman genom en rad olika ekonomiska institutioner och samarbeten. Ekonomisk makt har sedan slutet av 1900-talets blivit viktigare än militär makt.
Den internationella handeln som vi känner den är i första hand en efterkrigsprocess. År 1950 utgjorde exporthandel 7% av världens samlade ekonomi, 1992 15% och 2007 25%, och den växer hela tiden.
På grund av det ökar också världens beroende av handel. Regleringar av handeln eller handelskrig mellan några av världens ledande handelsnationer skulle därför kunna få stora konsekvenser för världsekonomin och många av världens länder.
Nya handelsmönster: ökad specialisering och arbetsfördelning
Vår tids avancerade informationsteknik har lett till att helt nya handelsmönster har uppstått. Produktionen har fragmentiseras och delats upp på ännu fler olika platser, på ett sätt som inte gick innan.
Det kallas outsourcing när ett företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring.
En grundläggande tanke med detta internationella handelssystem är att olika länder och platser ska specialisera sig. Det innebär att utvinningen av råvaror och produktionen av produkter sker på den plats där det är billigast och mest effektivt. Därefter exporteras varorna dit efterfrågan finns.
Det omvända gäller för resurser och varor som saknas i ett land. Dessa måste istället importeras från andra länder som har specialiserat sig på att exportera just dessa råvaror, produkter eller tjänster.
Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism. Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor.
Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard. Faktum är att de enda produkter som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter. Vi är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder.
Kritik mot den globala handeln
Samtidigt finns det också gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad.
En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor. Risken finns att ett dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar.
Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor (vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna). Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar.
Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna (komponenterna) i en färdig produkt (slutprodukt) tillverkas i olika delar av världen – där de är mest lönsamma att producera – för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.
Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten – vilken oftast lever i den rikare delen av världen – som köper den färdiga produkten. Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade.
Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt. Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med nästan två tredjedelar de senaste 30 åren (2018).
Samtidigt ökar också klyftorna mellan de rika och fattiga i världen. Ett extremt exempel på det är att de 62 rikaste personerna i världen idag äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans.
Valutor – pengarna
Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta. Det som avgör hur mycket ett lands valuta är värd är andra länders efterfrågan på just den valutan. Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro.
Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla (importera) från andra länder.
För att reglera valutans värde kan en stat använda två olika verktyg: devalvering och revalvering.
Devalvering innebär att man sänker värdet på landets valuta. När valutans värde minskar blir det billigare för andra länder att importera svenska varor. Därmed ökar den svenska exporten. En lyckad devalvering kan vara ett sätt att stärka ekonomin, eller att undvika en internationell lågkonjunktur.
Revalvering är motsatsen. Det innebär att man höjer den egna valutans värde. Då blir alla produkter som exporteras till andra länder dyrare, samtidigt som det blir billigare att importera eller för oss svenskar att resa till andra länder. Revalvering kan användas för att dämpa ökande priser i ett land och samtidigt minska inflationen. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga.
Frihandel och frihandelsområden
När den moderna staten började växa fram under 1600- och 1700-talen var den dominerande idén att man skulle se till att skydda sin egen produktion med hjälp av tullar och aktiv handel. Som en motreaktion till detta uppstod senare idén om en handel fri från alla hinder – frihandel. Den grundläggande idén är att all handel ska ske utan hinder som såsom tullar eller importkvoter. Läs om nationalekonomiska teorier >
I takt med att världen vuxit har också handeln blivit friare. En rad olika internationella organisationer har grundats som alla arbetar för ökad frihandel. Flera stora frihandelsområden har sedan dess bildats. I Europa bedrivs till exempel frihandel inom Europeiska unionen och i Nordamerika inom ramarna för handelsavtalet NAFTA.
Även om många länder tillämpar frihandel är det fortfarande vanligt med mycket höga tullar på exempelvis jordbruksprodukter. Den typ av tullar som införs för att skydda enskilda varor eller branscher kallas för skyddstullar. Skyddstullar beläggs ibland på vissa varor eller inom branscher som anses särskilt viktiga för ett lands självförsörjning. Detta gäller bland annat jordbruksprodukter då folket måste ha mat även om handeln med omvärlden skulle minska eller upphöra, som vid krig eller andra internationella kriser.
Internationella handelsorganisationer
Det finns en rad olika organisationer som arbetar med och för ökad frihandel. De två viktigaste är OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development och WTO (World Trade Organization). Några andra betydelsefulla internationella organisationer är World Economic Forum, G8, G20, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).
OECD är en organisation som arbetar med att öka tillväxt, sysselsättning och levnadsstandard i sina medlemsländer. OECD driver därför olika frågor som är kopplade till detta. Handel är en av deras kärnfrågor.
WTO har som uppgift att övervaka och administrera internationella handelsavtal mellan olika länder. De vill ha en friare global handel, men arbetar också för att motverka ojämlikhet inom världshandeln. WTO är en omfattande organisation med 164 medlemsländer som representerar mer än 95% av den totala världshandeln [2018].
Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) är också två viktiga organisationer. Dessa arbetar inte specifikt med frihandel utan med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det.
Att mäta välstånd
Det finns olika sätt att mäta länders framgång eller välstånd. Det vanligaste sättet är att mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det värdet kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder.
Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. [Lista med länders BNP/person]
Kritik mot BNP
BNP-måttet rymmer en rad olika problem och är därför ett komplicerat begrepp att använda. Dels är det en väldigt trubbig siffra då den inte berättar något om hur fördelningen av rikedomarna i ett land ser ut. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla pengar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.
Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.
Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.
Viktiga begrepp
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.
Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den, t.ex. en produkt.
Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.
Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.
Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.
Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.
Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.
Tull: Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.
Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.
Europeiska unionen (EU): 28 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet.
Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Förklara kortfattat vad som menas med global handel.
- Förklara begreppen:
a) Specialisering
b) Outsourcing - Nämn några fördelar med den globala handeln.
- Nämn några nackdelar med den globala handeln.
- Varför är ett dagens länder mer beroende av internationell handel än tidigare?
- Förklara begreppen:
a) Valuta
b) Devalvering
c) Revalvering - Förklara begreppen:
a) Frihandel
b) Tull
c) Skyddstull - Välj ut tre internationella handelsorganisationer som nämns i texten och berätta kortfattat om var och en av dem.
- Vad är BNP och hur fungerar det som välståndsmätare?
- Vad är HDI och varför används det numera oftare än BNP för att mäta ett lands välstånd?
- När det går dåligt för ett lands ekonomi och handel tappar landets valuta i värde i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Vad beror det på?
- Förklara enkelt hur vår tids nya globala handelsmönster ser ut.
Ta reda på:
- I vilka länder har H&M (eller något annat stort svenskt transnationellt företag) lagt ut sin produktion?
- Från vilka delar av världen kommer kläderna som du har på dig?
- Vad menas med konsumentmakt?
- Hur stor BNP 2017 hade [Lista]:
a) Sverige
b) Kina
c) Tuvalu - Varför är det så stor skillnad mellan de tre ovanstående ländernas BNP enligt sättet att mäta?
- Undersök nu samma tre länders BNP per person och jämför ländernas placering i listan med den förra listan som bara mätte ländernas BNP. Hur stor BNP/person har [Lista]:
a) Sverige
b) Kina
c) Tuvalu
Diskutera:
- Finns det för många produkter att välja på ute i handeln? Motivera ditt svar.
- När du konsumerar – tänker du då på var, hur och av vem produkten är tillverkad?
- I texten nämns att Sverige endast är helt självförsörjande med socker, mjöl och morötter. Utgå från att alla inte älskar morotskaka och gör en lista på ytterligare 10 viktiga produkter som Sverige borde vara självförsörjande med. Motivera varför du har med varje produkt.
- Vad kan du som konsument göra för att påverka handeln?
- Vad kan vi konsumenter göra för att Sverige ska bli självförsörjande med fler produkter?
- Vad är det som gör att man sysslar mer med jordbruk i vissa delar av världen, och t.ex. mer med industri eller tjänster i andra delar?
Svenska och SO 