Så styrs Sverige
Riksdagsvalet. Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2014, 2018 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
Riksmöte. Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Utskott. Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.
De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.
Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.
Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer
I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.
När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.
Beslut. Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.
I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.
Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.
Statsminister och statsråd. Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Departement. Många statsråd är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde.
Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.
Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.
Monarki. Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.
Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Regeringen
Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens om beslutar.
Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.
Enklast blir det om ett parti har fler platser i riksdagen än alla de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är ovanligt med majoritetsregeringar i Sverige under de senaste åren.
Ett parti kan få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.
Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering.
I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.
Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Regeringsbesluten fattas kollektivt. Varken ministerstyre (att enskilda statsråd fattar beslut för regeringen) eller ministerförvaltning (att enskilda statsråd styr förvaltningen) är tillåtna i den svenska konstruktionen.
De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.
Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.
Statsministern kan även under mandatperioden avsätta statsråd och utnämna nya. Under de senaste åren har regeringarna bestått av ett tjugotal statsråd, varav 12-14 stycken varit departementschefer.
Det första kvinnliga statsrådet, Karin Kock, utnämndes så sent som 1947. Andelen kvinnor började öka först vid mitten av 1970-talet och har stigit och ligger i nuläget(2014) på strax över 40 procent.
Frågor.
1. När har vi val till riksdagen?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
3. Berätta vad riksmötet är.
4. Vad gör talmannen?
5. Varför har riksdagen 16 utskott?
6. Nämn några utskott.
7. berätta om varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga.
8. Förklara uttrycket: betänkande.
9. Hur många sitter i Sveriges riksdag?
10. Förklara uttrycket: acklamation.
11. Förklara vad voteringar i riksdagen är.
12. Vad gör statsministern?
13. Vad kallas statsministerns medarbetare?
14. Vad gör ett departement?
15. Ge exempel på ett departement och vad dess ansvarsområde är.
16. Vad innebär en monarki?
17. Vilken är kungens viktigaste uppgift?
18. Förklara vad de olika typerna av regering innebär: minoritetsregering, majoritetsregering, koalitionsregering och samlingsregering.
Svenska och SO 